informationsinhämtning

Informationsinhämtning är processen att systematiskt samla in information för att öka kunskap eller stödja beslutsfattande. Begreppet används inom forskning, journalistik, myndighetsarbete och affärsverksamhet. Informationsinhämtning kan omfatta kvalitativt och kvantitativt material och innefattar insamling av primärdata genom intervjuer, enkäter, observationer och fältarbete samt sekundärdata från dokument, databaser och tidigare studier. Även digital information, såsom webbdata eller sociala medier, kan ingå, ibland genom webbskrapning eller databassökningar.

Processen består av att definiera syfte och frågor, utforma en insamlingsplan, samla in data enligt etiska riktlinjer, lagra och hantera data samt analysera och rapportera resultat. Kvalitetssäkring sker genom dokumentation av metod, urval och källor, samt användning av triangulering och transparens kring begränsningar.

Rättsliga och etiska krav är centrala. Vid informationsinhämtning måste personuppgifter, integritet och samtycke beaktas, särskilt inom EU enligt GDPR. Åtgärder som anonymisering, minimering av uppgifter och tydlig information om syftet är vanliga. Skydd av källor och uppgifter samt respekt för upphovsrätt och immateriella rättigheter kan också vara relevanta.

Användningsområden inkluderar akademisk forskning, marknads- och användarundersökningar, policyutveckling, journalistik och riskbedömningar. Utmaningar är bias och urval, tillgång till källor, etiska frågor, sekretess och kostnader. I den digitala tidsåldern kräver informationsinhämtning ofta kompetens inom källkritik, datahantering och tolkning av data.