informationsflöden

Informationsflöden beskriver hur information överförs och sprids mellan aktörer, system och processer inom ett nätverk eller mellan nätverk. Flödena kan vara interna eller externa, formella eller informella, och påverkas av teknik, organisatoriska strukturer och policyer.

Inom organisationer uppträder informationsflöden mellan medarbetare, avdelningar och ledning, ofta via informationssystem och affärsprocesser. I IT-sammanhang avser de data som rör sig genom nätverk, databaser och programvaror. I samhället studeras hur nyheter och kommunikation sprids mellan massmedier, myndigheter och medborgare.

Viktiga komponenter är avsändare, budskap, kanal, mottagare, återkoppling och störningar. Modellmässigt används ofta flödesbegrepp som möjliggör återkoppling och anpassning. Vanliga mönster är vertikala flöden (top-down) och horisontella flöden, samt push- och pull-flöden och synkrona respektive asynkrona kommunikationsformer.

Faktorer som påverkar informationsflöden inkluderar tydlighet i budskapet, tidsaspekter, tillförlitlighet, sekretess och säkerhet, interoperabilitet mellan system samt kulturella och organisatoriska hinder. I praktiken arbetar företag och offentliga organisationer med att kartlägga och styra informationsflöden för att förbättra beslutsfattande, effektivitet och transparens. Detta innefattar informationsstyrning, standardisering, datakvalitet och identifiering av flaskhalsar eller informationssilor.

Digitalisering ökar både möjligheter och risker: snabb spridning och integrering av data, men även informationsöverflöd, desinformation och integritetsutmaningar. Forskning inom området berör bland annat informationssystem, nätverksteori och organisationskommunikation.