infiltrationsanläggningar

Infiltrationsanläggningar är tekniska system för att låta vatten, oftast behandlat avloppsvatten eller dagvatten, sipra igenom jord eller ett artificiellt infiltrationsmedia så att renings- och återföringsprocesser sker i marken. De används främst i decentraliserade eller småskalig vattenrening och som ett sätt att återinföra vatten i grundvattenreservoarer eller naturen.

Vanliga typer är infiltrationsbaser (infiltrationsbassänger eller -fält), infiltrationsdiken och infiltrationsbrunnar med underdränering. Vattnet distribueras jämnt över infiltrationsytan och leds sedan genom ett grus- eller sandlager innan det passerar genom jordlagren. Konstruktionen kan också inkludera förbehandling i form av sedimentering eller biologisk rening för att avlägsna organiska ämnen, suspenderat material och vissa näringsämnen.

Drift och krav regleras av markförutsättningar och klimat. Viktiga faktorer är jordens genomsläpplighet, djup till grundvatten och vattenkvalitetskrav. Infiltrationsanläggningar kräver tillräcklig förbehandling innan infiltration och kontinuerlig övervakning av funktion så att risk för grundvattenspåverkningar minimeras. Miljö- och vattenmyndigheter anger ofta krav på geoteknisk undersökning, avstånd till vattentäkter och skydd av vattendrag.

Underhåll omfattar rensning av avlagringar i förbehandlingssteg, kontroll av infiltrationsytor och underdränering, samt anpassning av växtlighet som ligger ovanför ytan. I kallt klimat kan säsongsmässiga variationer påverka infiltrationshastigheter och kapacitet.

Användning av infiltrationsanläggningar ger naturlig avskiljning och låg energianvändning men kräver stora markytor och noggrann design för att undvika grundvattenpåverkan och igensättning.