identitetsleverantörer

Identitetsleverantörer, ofta förkortat IdP, är tjänster eller organisationer som verifierar användares identitet och skapar en digital bekräftelse som andra tjänster kan lita på. I ett federerat identitetsramverk fungerar IdP:en som auktoritativ källa för inloggning och används av vidare tjänster, ofta kallade tjänsteleverantörer eller relying parties, som litar på IdP:ns bekräftelse.

Funktioner och användningsområden inkluderar enkel inloggning över flera applikationer (SSO), stöd för företagsapplikationer, offentliga e-tjänster och kundinloggningar via olika IdP:er. IdP:er hanterar autentisering och ofta även attribututlämning, det vill säga vilka delar av en användares identitet som ger tillgång till en tjänst. Många IdP:er erbjuder också självbetjäningsfunktioner, kontohantering och multifaktorautentisering.

Teknik och standarder: de dominerande protokollen är SAML 2.0 och OpenID Connect, medan OAuth 2.0 ofta används för delegerad auktorisation. IdP:er utfärdar säkerhetstoken eller SAML-assertioner (och ibland JWTs) som verifierar identiteten och lämnar ut attribut till tjänstleverantören. Metadatautbyte och identitetsfederation är centrala aspekter för att skapa förtroende mellan parterna.

Typiska IdP-typer inkluderar företagsidP som Azure AD eller Okta, sociala IdP som Google eller Facebook, statliga IdP i eIDAS-ramverket och nationella IdP som BankID i Sverige. Användning av IdP:er innebär ofta föreskrifter kring integritet och dataskydd, samt säkerhetsåtgärder som MFA och Conditional Access.

Säkerhet och integritet är centrala frågor: IdP:er hanterar autentisering och ofta känsliga användarattribut, varför korrekt konfiguration, övervakning och efterlevnad av regler som GDPR är viktigt. Risken för phishing, felkonfiguration och driftstopp betonas som viktiga utmaningar att hantera.