huvudparadigmer

Huvudparadigmer är de dominerande teoretiska ramverk, antaganden och metodologiska riktlinjer som styr forskning och praktik inom ett fält eller en disciplin. De anger vilka frågor som anses relevanta, vilka metoder som används och hur insamlad data tolkas.

Begreppet paradigm härleds från grekiska paradeigma och används i vetenskaplig svenska för att beteckna en övergripande modell eller världsbild som forskare inom ett område utgår ifrån.

Historiskt har idén om paradigm och paradigmförändringar blivit central i Thomas Kuhns teori om vetenskaplig utveckling. En huvudparadigmförändring uppstår ofta när teoretiska anomalier ackumuleras och kräver nya begrepp och metoder; en längre period av normalvetenskap byts ut mot en ny dominerande förståelse.

Exempel på huvudparadigmer finns i olika fält. Inom fysik har newtonska och senare relativistiska/kvantmekaniska ramverk utgjort dominerande paradigmer; inom biologi har Darwinism och den moderna syntesen varit ledande. Inom samhällsvetenskaperna används ofta funktionalism respektive olika kritiska eller konstruktivistiska perspektiv som dominerande ramverk.

Kritik och nyanser: Begreppet kan vara övergripande och teleologiskt; verkliga förändringar är ofta gradvisa och flera paradigm kan samexistera. I moderna forskningsfält används huvudparadigmer som analytiska förklaringar snarare än som absoluta sanningar.