huvudmotorn

Huvudmotorn är den primära kraftkällan i ett fordon eller en maskin och avser vanligtvis en intern förbränningsmotor som omvandlar bränslets kemiska energi till mekaniskt arbete.

Denna motor fungerar genom att luft blandas med bränsle och förbränns i cylindrarna. Den expanderande gasen får kolvarna att röra sig och driver vevaxeln, som i sin tur överför kraften till drivlina eller arbetsmekanism. Huvudkomponenterna inkluderar cylinderblock, kolvar, vevaxel, ventiler och kamaxlar samt system för tändning, bränslesystem, kylning och smörjning.

Vanliga huvudmotorer är bensin- och dieselmotorer, men även alternativa drivmedel som gas eller biodiesel används. Motorer kan ha olika konfigurationer, till exempel rak- eller V-form, 3- eller 4-takts arbetscykel, och kan vara utrustade med turbo eller kompressor samt direktinsprutning. Under moderna drivlinor används ofta elektronisk styrning och i många fall hybridisering där en elmotor assisterar eller ersätter delar av arbetet.

Historiskt spelade huvudmotorn en central roll i motoriseringens utveckling från 1800-talet, med viktiga framsteg av uppfinnare som Nikolaus Otto, Gottlieb Daimler och Karl Benz. Nutiden präglas av strävan efter högre verkningsgrad och lägre utsläpp genom förbättrad förbränning, högtrycksinsprutning, turboladdning och nya bränslen samt ökad användning av hybridteknik och elektriska drivsystem.