gymnasieprogrammen

Gymnasieprogrammen är den svenska gymnasieskolans huvudsakliga uppbyggnad och utgör den utbildning som följer efter grundskolan. De treåriga programmen syftar till att förbereda eleverna för vidare studier eller för arbetslivet. Efter avslutad utbildning kan eleven få en gymnasieexamen eller en yrkesexamen beroende på vilket program och vilken inriktning som valts. För behörighet till högre utbildning krävs normalt grundläggande behörighet, och vissa program kräver även särskild behörighet beroende på inriktning och senare studieval.

Programtyperna delas in i två huvudkategorier: studieförberedande program och yrkesförberedande program. Studieförberedande program är avsedda att ge en bred teoretisk grund och inkluderar exempelvis naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och estetsiska programmet. Yrkesförberedande program är inriktade mot arbetslivet och inkluderar bland annat vård- och omsorgsprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, samt handel- och administrationsprogrammet. Inom programmen finns ofta olika inriktningar eller profiler som eleverna kan välja för att fördjupa sina kunskaper inom ett specifikt område. Undervisningen kan också innehålla arbetsplatsförlagt lärande (APL) eller praktik i vissa program.

Antagning och resultat: Antagningen till gymnasieprogrammen sker inom ett meritvärdesbaserat system där elevernas tidigare skolresultat och eventuella prioriteringar spelar roll. Efter avslutad utbildning får eleven en examen som antingen är gymnasieexamen eller yrkesexamen, beroende på program och inriktning. Framtida vägar varierar mellan de två huvudkategorierna: studieförberedande program syftar i första hand till vidare studier vid högre utbildning, medan yrkesförberedande program ofta ger behörighet till yrkesutbildningar och arbetsmarknaden, samt möjlighet till vidare utbildning via kompletterande kurser eller yrkeshögskola.