gonadotropinfrisättning

Gonadotropinfrisättning är den pulsativa frisättningen av de gonadotropa hormonerna LH och FSH från hypofysens anteriora lob. Den styrs främst av gonadotropinfrisättande hormon GnRH från hypothalamus. GnRH frisätts i pulser med varierande frekvens och amplitud, vanligtvis var 60–120 minuter hos vuxna, och stimulerar de gonadotropa cellerna i hypofysen till att frisätta LH och FSH. Kön, ålder och fysiologiska tillstånd som puberteten påverkar pulsprofilen.

LH och FSH verkar tillsammans för att reglera könshormonsbalansen och gametogenesen. LH stimulerar theca-celler i ovarierna att producera androgener som omvandlas till östrogen, och LH stimulerar även Leydig-cellerna i testiklarna att producera testosterone. FSH verkar på Sertoli-celler i testiklarna och granulosa-celler i ovarierna, och stödjer spermatogenesen samt follikelutveckling och östrogenproduktion. Tillsammans reglerar LH och FSH könshormonproduktion, ägglossning och spermatogenes samt upprätthåller reproductive funktioner och puberteten.

Reglering och feedback regleras av negativa feedbackmekanismer. Gonadalsteroider (testosteron, östrogen), inhibiner och activiner återkopplar till hypothalamus och hypofysen och justerar GnRH-frisättning samt LH/FSH-nivåerna. Denna reglering är särskilt dynamisk under puberteten, när GnRH-pulser ökar i frekvens och amplitud.

Kliniskt är gonadotropinfrisättning central för utredning av infertilitet och könshormonnivåer. Sjukdomstillstånd som hypogonadotrop hypogonadism och hypofystumörer kan ge bristande frisättning. Diagnostik innefattar mätning av LH och FSH i serum och puls- eller stimuleringstest med GnRH eller GnRH-analoger. Behandling används bland annat med GnRH-agonister eller GnRH-antagonister i fertilitetsbehandlingar och hormonrelaterade tillstånd, samt rekombinanta gonadotropiner vid assisterad reproduktion. Kontinuerlig GnRH-exponering hämmar LH/FSH och används terapeutiskt för att suppressa gonadalaktivitet vid vissa tillstånd.