geometriskagridsystem

Geometriskagridsystem, eller geometriska gridssystem, är ett systematiskt ramverk för att dela in utrymmet i regelbundna celler genom att överlägga ett nät av linjer eller genom att använda ett koordinatsystem som följer en specifik referensram. Systemet ger en gemensam skala och referenspunkt samt underlättar mätning, lokalisering och jämförelse av objekt över områden eller modeller.

Vanliga typer inkluderar rektangulära gridar med kvadratiska eller rektangulära celler, isometriska gridar för förenklad ritning, samt hexagonala och triangulära gridar för olika närhetsvärden. Det finns även polära gridar med koncentriska cirklar och radiella linjer. Gridens konstruktion kan vara ortogonal eller snedställd och valet av skala och orientering påverkar hur väl griden passar terräng eller digital modell.

Gridsystem definieras av origin, cellstorlek, orientering och eventuellt projektion eller transformationsmodell som kopplar griden till ett geografiskt eller rumsligt koordinatsystem. Inom kartografi och GIS används ofta kartesiska eller geodetiska projektioner där gridens linjer anpassas till koordinatsystemets axlar eller till jordens krökning, exempelvis i allmänna UTM- eller MGRS-standarder.

Användningar inkluderar urban planering för kvartersindning och vägnät, kartografi och GIS för platsreferens och analys, samt datorgrafik och spelutveckling för rasterbaserad bildbehandling och texturering. Gridsystem används också i undervisning och matematisk modellering.

Historiskt finns gridden i antika stadsplaner och kartografi; modern koordinatsystemteori utvecklades med Descartes, vilket möjliggjorde regelbundna gridbaserade referensramar i kartor och datormodeller.

Begränsningar omfattar projektionens distortion över större ytor, anpassningssvårigheter i oregelbunden geografi samt val av upplösning som påverkar noggrannhet och prestanda.