genomlängd

Genomlängd är den totala längden av ett organisms haploida kärngenom, vanligtvis angiven i baspar (bp) eller i större enheter som kilobasspar (kb), megabasspar (Mb) eller gigabasspar (Gb). I många sammanhang avses endast kärngenet; DNA i organeller som mitokondrier och kloroplaster betraktas ofta separat. I vissa sammanhang används även mängden DNA i vikt, till exempel i picogram (pg).

Genomlängden varierar kraftigt mellan olika grupper av organismer. Prokaryoter som bakterier och arkéer har ofta små genom; E. coli är cirka 4–5 Mb. Eukaryota genom är mycket mera varierande; jäst ungefär 12 Mb, fruktflugan Drosophila melanogaster cirka 180 Mb, människan omkring 3,0–3,3 Gb. Växter kan ha mycket större genom på grund av polyploiditet och repetitivt DNA; vissa arter når tiotaler eller hundratals gigabaser. I vissa amfibier och växter förekommer mycket stora genom, medan andra organismer har små genom.

Storlek på genomet följs av begreppet C-värde, och det finns ett så kallat C-värde-paradox där större genom inte nödvändigt motsvarar större biologisk komplexitet. Orsakerna inkluderar icke-kodande DNA, repetitivt DNA, transposoner, introner och polyploidisering. Genomlängden påverkas av evolutionära processer som duplicering, deletion och expansion eller kontraktion av repetitiva element.

Mätningar kan göras genom hela-genom-sekvensering och sammanställning, eller uppskattas med tekniker som flödescytometri och Feulgen-färgning. Mätt kärn-DNA används ofta som referens, medan mitokondrie- och kloroplast-DNA vanligtvis rapporteras separat. Mitokondriella genom är vanligtvis små cirkulära molekyler cirka 16,5 kb hos människor; kloroplastgenomer ligger vanligtvis i storleksordningen 120–160 kb.