fågelarten

En fågelart är inom biologin den lägsta enheten i systematiken och definieras vanligtvis som en population fåglar som kan para sig och få fertil avkomma under naturliga förhållanden. I praktiken används ofta det biologiska artbegreppet, men genetiska skillnader, beteenden och geografisk isolering kan leda till osäkerhet kring gränserna mellan närbesläktade populationer. Fågelarter placeras inom klassen Aves i familj och släkte, och artnamnet är binominalt och vanligtvis latiniserat.

Identifiering av en art baseras ofta på en kombination av morfologi — som fjäderdräkt och näbbform — samt beteende, till exempel sång och häckningsritualer. DNA-analyser används alltmer för att klargöra släktband och artgränser i grupper där morfologi är lik.

Fågelarter är anpassade till många livsmiljöer och födor. Vissa äter frön och frukt, andra insekter eller fisk, medan andra är specialiserade på en enda födokälla. De flesta arter lägger ägg och ruvar samt uppfostrar ungarna tills de är självständiga. Reproduktion och utveckling varierar mellan grupper och arter.

Många arter är migratoriska och färdas över långa avstånd mellan häcknings- och vinterområden. Utbredning och beteende påverkas av klimat, habitat och tillgång till föda, vilket gör arterna känsliga för förändringar i miljön.

Bevarandet av fågelarter påverkas av habitatförlust, jakt, invasiva arter och klimatförändringar. IUCN:s Röda lista klassificerar arter efter risknivå och styr bevarandeinsatserna. Fåglar spelar viktiga roller i ekosystemet, som fröspridning, kontroll av insektspopulationer och som indikatorer på miljöhälsa.