formsättning

Formsättning är ett svenskt ord som i praktiken används i två olika sammanhang och kan betyda olika saker beroende på fält.

Inom typografi och grafisk produktion syftar formsättning på processen att sätta text i en tryckform. Traditionellt innebär det att en formgivare eller kompositör (formsättare) väljer teckensnitt, storlekar och radbrytning, placerar bokstäver och interpunktion i rätt ordning och låser sedan innehållet i en tryckform med avståndsmaterial. Denna arbetsmetod användes i kopierings- eller bokproduktion med metall- eller trätyper. Med övergången till fototypsättning och digital typografi har begreppet blivit mindre vanligt i vardagligt språk, där man oftare talar om typsättning eller digital layout.

Inom bygg- och anläggningssektorn används formsättning i betydelsen formarbete eller formverk – konstruktionen av tillfälliga eller återanvändbara formar som ger betongen sin dimension och yta under härdningen. Formsättningen kräver noggrann planering, konstruktion av trä-, plywood- eller stålfomer, stödkonstruktion och formklädsel. Forma och uppfatta exakta mått, kantförseglning och ytförberedelse är viktigt för att få rätt dimensioner och yta. Efter betongen har härdat tas formar bort, och ofta kan formen återanvändas i framtida konstruktioner.

Sammanfattningsvis är formsättning ett tvärvetenskapligt begrepp som pekar på hur något formsätts eller formas i olika yrkesroller, allt från text till betong.