flödesmåttet

Flödesmåttet är ett mått på hur mycket vätska som passerar genom en given yta per tidsenhet. I svenskt måttbruk talar man ofta om volymflöde, betecknat Q, och massflöde, betecknat ṁ. Volymflöde används när mängden vätska i volym är av intresse, medan massflöde används när den passerande massan är central. Enheten för volymflöde är vanligtvis kubikmeter per sekund (m3/s) eller liter per sekund (L/s), ofta även liter per minut (L/min). Massflöde mäts i kilogram per sekund (kg/s).

För inkompressibla vätskor är volymflödet Q lika med tvärsnittsarean A gånger medelflödeshastigheten v, så att Q = A v. Generellt kan volymflödet beräknas som Q = ∫A u dA över flödessektionen. Massflödet sammanhänger med densiteten ρ via ṁ = ρ Q. Vid kompressibla fluider varierar densitet och därmed sambandet mellan volym- och massflöde.

Mätning av flödesmåttet sker med olika typer av flödesmätare. Vanliga tekniker är differentialtrycksmätare (orifice, venturi), turbinflödesmätare, magnetiska flödesmätare för ledande vätskor, ultraljudsförare (förtida tidslopp eller Doppler), och Coriolismätare som mäter massa direkt. För gaser används ofta termmassflödesmätare eller differtens mellantryckbaserade lösningar som hanterar densitetsändringar.

Användningsområden inkluderar processindustrin, vattenförsörjning, ventilation och klimatanläggningar, hydrologi samt medicinska sammanhang där blod- eller ventilationersflöde är av intresse. Viktiga faktorer vid mätning är temperatur, tryck, densitet samt vätskans viskositet och rördiameter, som alla påverkar noggrannhet och kalibrering. Se även volymflöde och massflöde.