fibröser

Fibröser är ett begrepp som används för att beskriva vävnader eller strukturer som domineras av fibrer, särskilt kollagenfibrer. I medicinsk anatomi och histologi används termen ofta för att hänvisa till olika former av bindväv som ger stöd och mekanisk hållfasthet i kroppen.

Struktur och sammansättning Caring vävnad som anses fibrös består huvudsakligen av ett tätt nätverk av kollagenfibrer, ofta typ I och III, inbäddade i en proteoglykan- och glykoproteingrundsubstans. Fibroblaster och myofibroblaster är de celler som producerar fibrer och övriga bindvävskomponenter. Fibrerna kan ordnas i täta buntar som överför mekanisk belastning mellan vävnader och organ och bidrar till vävnadens styrka och tålighet.

Typer och exempel Bindväv kan vara löst fibrös, tät fibrös, eller tät oregelbunden. Lösa fibrösa vävnader (areolär bindväv) fyller utrymmen mellan organ och under hud samt tillför näring och rörelsefrihet. Tät fibrös vävnad, särskilt tät regelbunden bindväv, återfinns i senor och ligament och har mycket ordnade fibrer som låter krafter ledas i en bestämd riktning. Tät oregelbunden fibrös vävnad finns i dermis och kapslar runt organ.

Funktion och närvaro Fibrösa vävnader ger mekanisk stöd, skydd och segmenterar strukturer i kroppen. De formar även kapslar och omgärdar organ samt möjliggör sammanfogning och glidning mellan olika vävnader.

Patologi och klinik Vid kronisk inflammation eller skada kan överdriven fibros uppstå, vilket leder till ökad stelhet och nedsatt funktion (fibros). Vanliga exempel är levercirros och lungfibros. Fibrosprodukter kan i klinisk bild vara en del av tumörer som fibromer, där fibös vävnad dominerar cellstrukturen. Histologiskt studeras fibrösa vävnader ofta med specifika färgningar som Massons trichrome för att framhäva kollagenfibrer.