feberfrossa

Feberfrossa är en klinisk bild där starka frysningar uppstår i samband med feber. Frossan beror på att kroppen snabbt höjer sin kärntemperatur och försöker öka värmeproduktionen genom skakningar och sammandragning av blodkärl i huden. Efter frossan följer ofta en varmare fas med svettningar när temperaturen stabiliseras eller sjunker.

Orsaker och förekomst

Feberfrossa ses vid början av febrila sjukdomar och vid vissa allvarligare infektioner, särskilt vid sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion. Malaria och andra tropiska infektioner är klassiska orsaker i relevanta geografiska sammanhang. Frossan kan också uppträda vid snabb temperaturökning i samband med nuvarande sjukdomsprocess eller läkemedelsbehandling som påverkar termoregleringen.

Klinisk bild och diagnostik

Utöver skakningarna kan snabb puls, ångest och ökad andning förekomma. Kroppstemperaturen är ofta mycket hög under själva frossan. Vid vårdbedömning utreds feberfrossa för att utesluta eller bekräfta allvarlig infektion (t. ex. blododling, urinodling, lungröntgen vid behov). I resediagnostik kan testing för malaria eller andra endemiska sjukdomar ingå.

Behandling och prognos

Behandlingen riktar sig mot underliggande orsak. Antipyretiska läkemedel som paracetamol eller NSAID kan lindra feber och frossa. Vätska, vila och, vid misstanke om bakteriell infektion eller sepsis, enligt riktlinjerna antibiotikabehandling och övervakning. Prognosen varierar beroende på orsak och patientens allmänntillstånd; de flesta lindriga infektioner förbättras med effektiv behandling, medan allvarliga infektioner kräver snabb medicinsk vård.