fartsförmåga

Fartsförmåga, eller flatulensförmåga, beskriver kroppens kapacitet att producera och avlägsna gaser som bildas i mag–tarmkanalen. Gasproduktionen är en normal del av matsmältningen och varierar mellan individer.

Gas bildas dels av luft som sväljs vid mat och dryck, dels av mikrobiell fermentering av kolhydrater som inte tas upp i tunntarmen. I tjocktarmen bryts kolhydraterna ner av bakterier och bildar bland annat kväve, syre, väte, koldioxid och metan samt små mängder svavelföreningar som ger lukt. Om en person producerar metan beror det på tarmens bakterieflora. Gasen färdas sedan till ändtarmen och släpps ut som flatulens.

Faktorer som påverkar fartsförmågan inkluderar kost, särskilt innehållet av fermenterbara kolhydrater (så kallade FODMAPs), samt laktos vid laktosintolerans. Andra bidragande faktorer är sväljning av luft, kolsyrade drycker och användning av mediciner som antibiotika eller laxermedel. Hälsotillstånd som irritabel tarm (IBS), celiaki, pankreasinsufficiens eller gallrelaterade problem kan också öka gasproduktion eller orsaka obehag.

Hälsa och vardag: Regelbunden gasproduktion är normalt, men överdriven gasbildning kan ge uppblåsthet, buksmärta och obehag. Om besvären är allvarliga eller följs av viktnedgång, blod i avföringen eller långvariga förändringar i avföringsvanor bör man kontakta vårdgivare.

Variation och socialt är vanligt: människor skiljer sig mycket i mängd, lukt och hur länge gasen finns kvar i tarmen. Metanproducerande bakterier kan påverka tarmens genomströmning och gaskaraktären, medan koständringar ofta ger märkbara förbättringar för vissa.