försvarstalet

Försvarstalet är ett avslutande försvarstal i svenska brottmål. Det är den tilltalades eller dennes försvarsadvokats slutliga anförande till domstolen och ges vanligtvis i slutet av rättegången, efter att åklagaren har lagt fram sin sak och bevisning samt försvarsargumenten har fått möjlighet att bemöta dessa uppgifter.

Vem som framför försvarstalet: Den tilltalade har rätt att yttra sig genom sitt försvar, men i praktiken framförs talet ofta av försvarsadvokaten å den tilltalades vägnar. I vissa fall kan den misstänkte personligen tala.

Syfte och innehåll: Försvarstalet syftar till att sammanfatta bevisläget ur den tilltalades synvinkel, peka på brister i åklagarens bevisning, framhäva omständigheter som talar för försvaret och begära friande dom eller lindrigt straff. Det kan också ge personliga eller omständighetsförklaringar.

Form och omfattning: Det kan framföras muntligt i rättssalen eller lämnas in skriftligt. Längden varierar mellan mål och domstolens praxis. Domstolen beaktar försvarstalets innehåll tillsammans med övriga bevis och argument vid bedömningen av skuld och straff.

Referens: Se även Rättegångsbalken, domstol, rättegång, åklagare, försvarsadvokat.