färglikhet

Färglikhet är ett begrepp inom färgläran som beskriver perceptuell likhet i färguppfattningen. Det innebär att två färgstimuleringar uppfattas som samma färg av en observatör under givna betingelser, även om deras spektrala sammansättning skiljer sig åt. Färglikhet handlar alltså om hur färger upplevs, inte hur de är fysiskt producerade.

Bedömning av färglikhet använder ofta standardiserade betraktare och färgrum som CIE XYZ, Lab och Luv. Färgskillnadsmått som ΔE kvantifierar hur långt två färger är från att uppfattas identiska. Ett litet ΔE – beroende på rumsliga förutsättningar kan värden kring 1–2 upplevas som färglikhet under referensförhållanden.

Fenomen som metameri visar att färglikhet kan vara lamprelaterad: två färgytor kan matcha under en ljuskälla men uppfattas olika under en annan. Färgkonstans beskriver människans tendens att uppfatta färger som oförändrade trots varierande belysning. Faktorer som betraktningsvinkel, omgivning och adaptation påverkar färglikheten.

Praktiskt används begreppet färglikhet inom tryck, textil, fotografi och bilddigitalisering för att uppnå konsekvent färguppfattning över olika enheter och medier. Färghantering, kalibrering och proof- eller ICC-profiler används för att säkerställa perceptuell färglikhet mellan skärmar, tryck och färgmaterial. Standarder från CIE och ICC:s profiler stödjer dessa processer.

Relaterade begrepp inkluderar färgrum, färgskillnad (ΔE), metameri och färgkonstans.