exponeringskompensation

Exponeringskompensation, eller exposure compensation, är ett fotografiskt verktyg som gör att kameran kan justera sin beräknade exponering så att bilden blir ljusare eller mörkare än vad mätningen normalt skulle ge. Syftet är att korrigera för situationer där mätningen missbedömer hur motivet eller scenen ska upplevas.

Kompensationen uttrycks i stoppar (EV) och används i vanligt förekommande enheter som halv- eller tredjedelsstopp. Vanligtvis finns ett spann mellan cirka -3 till +3 stopp, ibland större beroende av kameramodell. En positiv siffra ljusar upp exponeringen, en negativ mörkare. Denna justering påverkar i första hand hur sensorn får ljus under exponeringen och kan korrelera med olika mätmetoder och scener.

Exponeringskompensation används främst i halvautomatiska lägen som bländarprioritet (A/Av) eller slutarprioritet (S/Tv) samt i programläge eller auto ISO. I manuellt läge har kompensationen oftast ingen effekt om ISO är fast; om ISO är automatiskt kan den påverka den slutliga exponeringen. Den är ofta åtskild från blixtkompensation, eftersom exponeringskompensation vanligtvis påverkar omgivande ljus medan blixtens styrka regleras separat via flash exposure compensation (FEC).

När ska man använda den? I starkt motljus kan +0,7 till +2 EV hjälpa ansiktet att synas bättre. I ett snölandskap kan +1 EV bevara snöns vita ton utan att förlora detaljer i himlen. I mörkare scener kan man behöva olika värden beroende på vad som prioriteras: att behålla detaljer i skuggor eller att hålla bakgrunden korrekt exponerad.

Tips: använd histogramet som vägledning, och överväg bracketing för kritiska exponeringar. Om du använder blixt, skilj mellan exponeringskompensation och FEC för att uppnå önskat resultat.