eftermätning

Eftermätning innebär att en mätning görs efter en intervention eller händelse i syfte att bedöma dess effekt. Den kompletterar en tidigare mätning, ofta kallad före-mätning, och används inom medicinsk forskning, utbildningsutvärderingar, beteendevetenskap och programutvärdering. I forskningsdesigner är eftermätningen ofta en del av ett pretest–posttest-design, med eller utan kontrollgrupp. Tidpunkten för mätningen bör anpassas till vad som mäts och vilken typ av effekt som eftersträvas; ibland följs mätningen upp över tid.

Metodik och planering: För att jämföra före- och eftermätningar bör samma mätinstrument användas och operationella definitioner av det som mäts tydligt beskrivas. Planering bör också omfatta kontroll av hot mot validitet, såsom maturation, history, regression to the mean och Hawthorne-effekt. Användning av en kontrollgrupp eller randomisering förbättrar tolkbarheten. Som en praktisk lösning används ofta flera uppföljningar över tid, till exempel omedelbart efter interventionen och vid längre uppföljningar för att bedöma hållbar effekt.

Analys och tolkning: Resultat från eftermätningen analyseras ofta som skillnaden mellan före och efter mått eller med modeller för upprepade mått (till exempel paired t-test, återkommande mått-ANOVA eller icke-parametriska alternativ). Rapportering inkluderar effektstorlek och konfidensintervall. Det är viktigt att notera att en förändring i eftermätningen inte i sig bekräftar ett orsakssamband utan kräver ett starkt forskningsupplägg och hänsyn till möjliga confounders.

Relation till uppföljning: I praktisk användning används termen eftermätning ofta i samband med uppföljning för att bedöma om effekten består över tid. Skillnaden mellan omedelbar eftermätning och längre uppföljningar är central för tolkningen av interventionens verkliga effekter.