effektskatter

Effektskatter, eller externa kostnader, är ekonomiska åtgärder som gör det dyrare att använda varor eller tjänster som orsakar negativa effekter för tredje part. Syftet är att internalisera de sociala kostnaderna och uppmuntra producent och konsument att ta hänsyn till samhällets kostnader i sina beslut.

Sådana skatter fungerar som Pigouvian-skatter genom att sätta en pris på varje enhet av en aktivitet baserat på dess marginala sociala kostnad. Exempel är koldioxidskatter som syftar till att minska utsläpp, bränsleskatter som främjar effektivare tag och minskad körning, samt avgifter på plastförpackningar eller andra varor med negativa hälso- eller miljöeffekter. Även vissa samhällsekonomiska krav, som trängselskatt eller olika svagare skattelättnader kopplade till hälsokostnader, motsvarar effektskatter genom att justera priset på användning.

Fördelar med effektskatter inkluderar att de ger en flexibel prisignal som uppmuntrar företag och hushåll att minska problemet, främjar innovation och energieffektivisering samt genererar offentliga intäkter som kan återfördelas till miljöåtgärder. Kritik innefattar svårigheter att exakt uppskatta den externa kostnaden, risken för regressiv effekt som drabbar låginkomsttagare, risk för läckage över gränser och politiskt motstånd om skatterna upplevs som orättvisa eller ineffektiva.

Vid utformning av effektskatter övervägs frågor som omfattning och täckning av skatten, rättvis och transparent användning av intäkter, indexering mot inflation, samt effektiva övervakningar och samordning med andra policys som regleringar och utsläppsrätter. Effektskatter har sin grund i ekonomisk teori och används i varierande grad världen över.