driftsgränser

Driftsgränser är de operativa gränser inom vilka ett system, en maskin eller en process kan fungera säkert, tillförlitligt och enligt avsedd prestanda. De anger acceptabla värden för kritiska parametrar såsom temperatur, tryck, elektrisk spänning, flöde, hastighet och belastning samt hur länge dessa värden får gälla. Driftsgränserna definierar normalt ett övre och ett nedre intervall och kan även ta hänsyn till miljöförhållanden och ålder eller slitage.

De fastställs av tillverkare utifrån konstruktionsspecifikationer, tester och relevanta standarder, ofta kompletterade av riskanalyser och livscykelbedömningar. I vissa fall bestäms driftsgränserna av myndigheter eller branschnormer. Anpassningar görs vid större förändringar i utrustningens användning eller miljö, och kräver ofta omcertifiering.

Inom övervakning används driftsgränser för att styra skyddsfunktioner. Om ett värde närmar sig eller passerar en gräns kan ett larm aktiveras, en automatisk avstängning genomföras eller operatören varnas. De bidrar till säkerhet, processstabilitet och produktkvalitet.

Driftsgränser står i relation till begreppet gränsvärde. Medan gränsvärden oftast anger teoretiska eller regulatoriska gränser, beskriver driftsgränser i praktiken det operativa fönstret där utrustningen får användas med avsedd prestanda. De kan förändras över tid till följd av slitage eller förändrade villkor.