dagsvarens

Dagsvarens är ett begrepp som förekommer i nordisk folklore och i modern fantasy för att beteckna en dagaktiverad ormliknande varelse. I traditionella sägner beskrivs den som en predator som rör sig i dagsljus och ofta associeras med solsken och klart väder. I samtida verk framställs dagsvarens ofta som en art i spekulativ biologi och fantasyvärldar. Namnet härstammar vanligtvis från orden dag och orm och speglar dess ljusaktiva natur.

Dagsvarens beskrivs vanligtvis som cirka 0,7–1,2 meter lång med en smal, följsam kroppsform. Skalen visar iriserande nyanser av koppar och guld som skimrar i solljuset. Ögonen är oftast gula eller havsgröna och ger god syn i dagsljus. Färgteckningen fungerar som kamouflage i solbelysta miljöer och gör varanen svår att upptäcka i öppna skogar och bergsskrevor.

Habitat och utbredning kopplas ofta till tempererade skogar och vid berghällar eller längs vattendrag i norra Europa. I sagor knyts dagsvarens ofta till platser med gamla stenhällar eller heliga marker och till midsommartraditioner, där den kan fungera som väktare av dagsljuset.

Beteende och fortplantning: Dagsvarens är dagaktiv och söker sig ofta till öppna ytor där den kan sola sig på varma stenar. Den jagar små gnagare, fåglar och ödlor. Fortplantningen beskrivs i folklore som äggläggning i kullar, med kläckning efter ungefär 60–70 dagar i varma förhållanden.

Kulturell betydelse: I folkminnen ses dagsvarens som ett tecken på klart väder och som väktare av dagens tid. I modern populärkultur förekommer den i romaner och rollspel som en symbol för mod, överlevnad och uppvaknande.