bålnivåerna

Bålnivåerna refererar i skepps- och fartygsterminologi till mängden och fördelningen av ballastvatten eller annat ballastmaterial i fartygens ballasttankar. Syftet är att kontrollera stabilitet, trim och fartygsdjupgående samt att kompensera för förändringar i lastning, seglingsförhållanden och vattenyta. Balansen mellan olika ballastnummer kan också påverka list och beteende i sjö.

Ballastnivåerna övervakas och regleras med ballasttankar, pumpar, ventiler och nivåmätare. Nivån anges vanligtvis i vikt eller volym, till exempel i ton eller kubikmeter, eller som procent av tankens kapacitet. Operativt sker överföring mellan tankar, tillägg eller avlastning i samband med lastning och lossning, avvägning före segling och i hamn för att upprätthålla jämn fördelning och säkerhetsbegränsningar.

Stabilitet och säkerhet är centrala aspekter. För mycket ballast kan öka kvickt skrov- och gungvågor, minska manöverförmågan och öka motståndet; för lite ballast minskar stabiliteten och resiliensen i skiftande sjöförhållanden. Beräkningar av metacentriska höjden (GM) och viktfördelning används vid planering och daglig drift för att undvika överskott eller underskott av ballast.

Regelverk och miljöhänsyn spelar också en viktig roll. Ballastvattenreglering, särskilt IMO:s Ballast Water Management Convention, kräver behandling och utbyte av ballastvatten för att förhindra spridning av invasiva arter. Fartyg ska dokumentera ballastrutiner och följa krav vid ankomst och avgång.

Användningen är vanlig inom de flesta kommersiella fartyg, där flera ballasttankar gör det möjligt att reglera nivåerna kontinuerligt utifrån lastprofil och sjöförhållanden.