bäddlasttransport

Bäddlasttransport, inom hydrologi och sedimentologi, avser den del av sedimenttransporten som sker längs bädden i en vattenström. Partiklar som genomgår bäddlasttransport rörs huvudsakligen genom glidning, rullning och saltation och hålls nära bäddens yta snarare än att vara suspensionerade i vattnet. Denna transportform står i kontrast till suspenderad last, där partiklar hålls i luften av turbulens.

Transporten sker när flödets skjuvspänning överstiger det lokala tröskelimotet för partikelrotation och iakttas som entrainment av fasta partiklar från bädden. Den kritiska skjuvspänningen beskrivs ofta med dimensionlösa Shields-parametern. Storleken på bäddlasttransporten beror på flödets hastighet och tjocklek, partikelstorlek och densitet, bäddens roughness samt turbulensens intensitet. Ofta uppträder övergångar mellan olika transportlägen: glidning och rullning för grova partiklar och saltation för mellanstora sandkorn.

Mätning och bedömning av bäddlast är tekniskt utmanande eftersom transporten sker nära bäddens yta och ofta i intermittent form. Metoder i fält och laboratorium används för att uppskatta transporten, bland annat genom provtagare eller fällor som fångar sediment vid bädden, samt genom modeller som relaterar flödesegenskaper till transportmängd. Resultaten används i sedimentbudgetar, flödes- och kanalmodellering samt i konstruktionsplanering där bäddnära erosion och siltbildning kan påverka konstruktioner som brofästen och vattenkraftverk.

Betydelsen av bäddlast ligger i dess kontroll över flödesintensitet, kanalformning och sedimentbudget i vattendrag samt i olika ingenjörsrelaterade tillstånd som bebyggelse, damm- och brobyggnader.