beroendeinventering

Beroendeinventering är en systematisk process som används inom hälso- och socialtjänst i Sverige för att kartlägga en individs beroendeproblem och relaterade faktorer. Syftet är att underlätta beslut, vårdplanering och samordning av insatser.

Inventeringen omfattar ofta både substansberoende och andra beroenden samt funktionella och sociala faktorer som påverkar personens livssituation. Det kan gälla alkohol- och drogproblem, spelmissbruk eller beteendemässiga beroenden, liksom faktorer som ekonomi, bostad, arbete, relationer, mentalt och fysiskt hälsotillstånd samt risker för skada eller återfall.

Genomförandet sker vanligtvis av professionella inom ett tvärvetenskapligt team och baseras på intervjuer, enkäter, journaling och genomgång av befintliga journaler. Arbetet kan stödjas av standardiserade screening- eller bedömningsverktyg, men kräver alltid professionell bedömning och hänsyn till integritet och samtycke.

Resultatet av beroendeinventeringen är oftast en dokumenterad bild av beroendets omfattning, risknivå och identifierade behov. Den används för att utforma individuella vård- eller stödsplaner, samordna insatser mellan olika aktörer och följa förändringar över tid. Det är viktigt att notera att inventeringen inte i sig utgör en diagnostisk slutsats utan är ett underlag för vidare utredning och behandlingsplanering.

Begränsningar inkluderar beroende av självrapportering och behovet av kompetent genomförande samt anpassning till kontext och målgrupp.