autorefraktometre

Autorefraktometer är ett diagnostiskt instrument som automatiskt bedömer ögats brytningsfel, inklusive myopi, hyperopi och astigmatism. Det används inom optometri och ögonläkarvård för att få en snabb, objektiv uppskattning av refraktionen, ofta som ett förberedande steg före en subjektiv refraktion.

Principen bygger på att instrumentet projicerar ljus in i ögat och analyserar hur ljuset reflekteras från näthinnan. Genom reflexens fokus och storlek beräknar enheten ögats brytning och rapporterar vanligtvis resultat som sfär, cylinder och axel, eller som en sfärisk equivalens. Många modeller kan också mäta hornhinnans krökning (keratometri) som stöd i bedömningen.

Procedur och användning: patienten uppmanas att fixera ett avlägset mål medan enheten riktas mot ögat. Mätningen är snabb, oftast några sekunder, och kan upprepas för att få stabila värden. Resultaten kan påverkas av akkommodation, pupillstorlek och ögonens media (t.ex. grumling). För att minska akkommodation kan cycloplegi användas i vissa fall.

Fördelar och begränsningar: autorefraktometern ger en objektiv och snabb uppskattning av refraktionen, vilket gör den särskilt användbar för screening, preklinisk bedömning och som stöd vid receptskrivning. Den ersätter inte en noggrann subjektiv refraktion; resultatet kan avvika hos barn, äldre eller vid betydande brytningsskillnader mellan ögonen. Instrumentet används vanligtvis tillsammans med klinisk bedömning och, vid behov, uppföljande subjektiv refraktion. Säkerheten är hög och metoden är icke-invasiv.