atmosfær

Atmosfär, eller atmosfären, är gaslagret som omger en planet. För jorden består den till största delen av kväve (N2) och syre (O2), med små mängder argon, koldioxid, neon, helium och vattenånga. Sammansättningen varierar med plats och tid, och vattenångan är särskilt varierande med temperatur och väderförhållanden.

Trycket faller med höjden. Lufttrycket vid havsnivån är cirka 1013 hPa. Atmosfären sträcker sig över flera lager med olika egenskaper: troposfären, där väder och kondensation sker och där temperaturen generellt faller med höjden; stratosfären, där temperaturen ökar med höjden tack vare ozonlagret; mesosfären, där temperaturen sjunker igen; termosfären, där temperaturen stiger kraftigt och där den upplevs som tunn men varm; exosfären, där atmosfären gradvis övergår i rymden.

Temperaturen och sammansättningen styrs av solstrålning, jordens egen värmeutstrålning och kemiska processer. Ozonskiktet absorberar mest ultraviolett strålning, vilket skyddar biosfären. Växthusgaser som vattenånga, koldioxid och metan fångar värme och bidrar till den naturliga växthuseffekten som gör planeten bebodd.

Mänsklig aktivitet har ändrat sammansättningen och mängden växthusgaser, vilket förstärker växthuseffekten och påverkar klimatet. Atmosfären är också en dynamisk miljö för flygtrafik, meteorologi och klimatmodellering och studeras genom ballonger, satelliter och markstationer.

Termen atmosfär används även bildligt för att beskriva den omgivande stämningen eller kulturen i en plats.