asfaltbetongbeläggning

Asfaltbetongbeläggning är en vägbeläggning som består av asfaltbetong, ett bindemedel av bitumen blandat med mineralaggregat. Massan tillverkas vanligtvis i en varm blandningsprocess och läggs ut med asfaltläggare för att sedan komprimeras till en tät, jämn yta. Beläggningen används främst som slitlager i vägnätet, men kan ingå i flerlagrade konstruktioner där den bärande funktionen delvis avlastas av underliggande skikt.

Tillverkning och läggning sker i flera steg. Aggregat och bitumen blandas vid en asfaltanläggning, massan uppvärms till hög temperatur och transporteras till byggplatsen. Där sprids massan av en vägläggare och komprimeras med vältar tills rätt densitet och ytriktighet uppnås. Efter läggningen får ytan svalna och genomgå nödvändiga justeringar vid behov.

Vanliga blandningar inkluderar vanlig varmblandad asfalt (AC) och stenfylld asfaltbetong (SMA), samt modifierade varianter med polymerer för ökad hållbarhet. Val av blandning påverkar slitstyrka, sprickresistens, avrinning och bullernivå. Asfaltbetong används ofta som slitlager på motorvägar, regionala vägar, parkeringsytor och flygplatsbanor.

Prestanda och underhåll: Beläggningen ger god friktion och snabb återöppning efter underhåll. Den är dock känslig för temperaturväxlingar och oxidation av bindemedlet, vilket kan leda till sprickor, deformation och rutting under tung trafik. Underhåll innefattar reparationer, omläggning eller ny beläggning vid behov.

Miljö och resurseffektivitet: Asfaltbetong är i stor utsträckning återvinningsbar, och användning av återvunnet asfalt (RAP) är vanligt. Livslängden varierar beroende på klimat, trafik och underhåll, och ligger vanligtvis mellan 15 och 30 år. Kostnad och miljöpåverkan påverkas av val av blandning, produktionens energiutbyte och möjligheten till återanvändning av material.