armaturströmmen

Armaturströmmen är den elektriska ström som flyter genom armaturvindningarna i en elektrisk maskin, till exempel en likströmsmaskin (DC) eller en växelströmsmaskins statorvindningar. Den står för den huvudsakliga energiöverföringen mellan maskinen och lasten och samverkar med maskinens magnetiska fält för att producera kraft eller effekt. Armaturströmmen skiljer sig från fältströmmen, som endast upprätthåller magnetfältet i maskinen.

I DC-maskiner spelas armaturströmmen I_a genom armaturen och samverkar med fältflödet för att bilda vridmoment. Den tillförda spänningen minus den back-emf som uppstår i armaturen reglerar strömmen tillsammans med armaturens resistans och eventuellt armatursreaktans. Denna ström orsakar kopparförluster och värme. Vid generatorverksamhet levererar armaturströmmen effekt till lasten, medan i en motor omvandlas den elektrodynamiska kraften till mekanisk energi.

I växelströmsmaskiner används termen armaturström ofta om strömmen i statorvindningarna. Denna ström driver den elektromagnetiska interaktionen som ger eller tar emot kraft. Armaturströmmen påverkas av nätspänning, den inbyggda elektromotor eller generator EMF, samt impedansen i armaturen. Armen reagerar också genom armaturreaktion som kan försvaga eller distort magnetfältet och därmed påverka maskinens prestanda.

Praktiskt är armaturströmmen central för maskinens effektbalans, värmeutveckling och skydd. Överström eller fel i armaturströmmen kan leda till överhettning och kräver skyddsåtgärder som överströms- och kortslutningsskydd och övervakning.