arbetslivsforskning

Arbetslivsforskning är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar arbete och arbetslivet i samhället. Den analyserar hur arbetsorganisation, ledarskap, arbetsmiljö och arbetsvillkor påverkar människors hälsa, arbetsglädje och produktivitet samt hur arbetsmarknaden formar villkor och möjligheter.

Forskningen rör teman som psykosocial arbetsmiljö, arbetstid och arbetstakt, arbetsdelning, kompetensutveckling och omställningar i samband med teknik- och samhällsförändringar. Den belyser även jämställdhet, diskriminering, åldersförändringar i arbetskraften och hur arbetet påverkar livssituationen utanför arbetet.

Metoderna är tvärvetenskapliga och blandar kvantitativa studier med kvalitativa inslag. Vanliga tillvägagångssätt inkluderar enkätundersökningar, panel- eller kohortstudier, intervjuer, fokusgrupper och etnografiska observationer. Longitudinella studier används för att följa förändringar över tid. Teoretiska ramverk hämtar inspiration från sociologi, psykologi, arbetsvetenskap, ekonomi och hälsovård.

Användningen av arbetslivsforskning är bred. Den informerar policy och reglering, arbetsmiljöarbete och företagsledarskap, personalutveckling samt rehabilitering och omställning vid arbetslöshet eller neddragningar. Resultaten syftar till säkrare, mer hållbara och tillfredsställande arbetsvillkor samtidigt som arbetsmarknadens funktion stärks.

Aktörer inom området inkluderar universitet, forskningsinstitut och myndigheter samt fackliga organisationer och arbetsgivare. Forskningen granskas ofta ur ett samhällsperspektiv och används för att stödja ett inkluderande och hållbart arbetsliv.