aldehydföreningar

Aldehydföreningar är en grupp organiska föreningar som kännetecknas av karbonylgruppen C=O där kolatomen i gruppen är bunden till minst ett väte. Den allmänna formeln är R-CHO. När R är väte bildas aldehyd, och om R utgörs av en kolvätekedja fås en primär aldehyd. Systematiska namn slutar oftast på -al, till exempel metanal (formaldehyd), etanal (acetaldehyd) och propanal. Aromatiska aldehyder förekommer exempelvis som bensaldehyd (benzaldehyde/bensaldehyd).

Egenskaper och reaktivitet: Aldehyder är mer polära än motsvarande alkaner och har relativt höga kokpunkter för sin storlek på grund av dipolmomentet i karbonylgruppen. Den elektrofila kolatomen i C=O gör aldehyder mottagliga för nukleofila additioner och medial reaktion. Aldehyder undergår bland annat oxidation till karboxylsyror (R-CHO → R-COOH) och reduktion till primära alkoholer (R-CHO → R-CH2OH). Under basiska förhållanden utan alfa-hydrogen kan Cannizzaro-reaktion ske, där en aldehyd omvandlas till alkohol och motsvarande karboxylat. Aldolreaktioner mellan aldehyder med alfa-hydrogen ger längre kolkedjor och vatten.

Exempel och användning: Viktiga aldehyder är metanal/formaldehyd, etanal/acetaldehyd och bensaldehyd. Tillverkning sker ofta genom oxidation av primära alkoholer eller via hydroformylering av alkenes. Formaldehyd används i resins och som byggsten i många kemikalier, medan bensaldehyd används som smak- och doftämne och som mellanprodukt i syntes. Miljömässigt och toxikologiskt är aldehyder generellt reaktiva och kan vara irriterande; formaldehyd är särskilt reglerad i vissa sammanhang.