Värdeteori

Värdeteori är en gren som används inom både filosofi och ekonomi för att undersöka vad som gör saker värdefulla och hur värden uppstår, jämförs och mäts. Inom filosofin behandlar värdeteori axiology grundläggande frågor om vad som gör handlingar, objekt och upplevelser värda, samt hur olika typer av värden som etiska, estetiska eller praktiska värden förhåller sig till varandra.

Inom filosofisk värdeteori används ofta begrepp som inre (intrinsic) värde och instrumentellt (instrumentellt) värde. Frågor som studeras inkluderar hur värden kan försvaras normativt, hur subjektiva preferenser kopplas till objektiva värden och hur olika värden vägs mot varandra i moraliska och estetiska sammanhang.

Inom ekonomin används värdeteori för att analysera varför varor och tjänster har värde och hur detta värde manifesteras i priser och produktion. Klassisk teoribildning framhöll arbetets värde (labor value) som grundläggande för pris, medan nyttes- eller marginalnytteteorier betonar hur mycket nytta konsumenterna får av en vara vid en given marginal och hur detta påverkar efterfrågan och pris.

Historiskt sett dominerade arbetets värdeteori inom klassisk politisk ekonomi (till exempel Smith, Ricardo) och senare Marx. Mot slutet av 1800-talet utvecklades marginalismen (Jeavons, Walras, Menger), vilket lade vikt vid nytta och alternativkostnader som förklaringsgrund för värde och pris. Den samtida ekonomiska värdeteorin integrerar ofta båda traditionerna och tenderar att fokusera på hur uppskattningar av nytta och produktionskostnader samverkar i marknader.

Nutida tillämpningar av värdeteori omfattar studier av icke-marknadsvärden, miljö- och kulturvärden, samt policyanalys och welfare economics där värden vägs mot sociala mål och resurstilldelning.