Utslagsmatcher

Utslagsmatcher, oftast kallade knockoutmatcher, är ett tävlingsformat där deltagare elimineras efter varje förlust tills en vinnare återstår. Formatet används främst i svenska sport- och spelkontexter för att beskriva slutspelets runda i turneringar och mästerskap.

Termen bygger på idén om elimination eller utslagning av deltagare som inte längre har andrahandschans att vinna turneringen. Utslagsmatcher kännetecknas av att varje avklarad match normalt ger vinnaren fortsatt spel och förloraren lämnar tävlingen. I praktiken används ofta en stående struktur som kallas bracket eller sluttabell, där vinnare rör sig uppåt i ett träd mot finalen.

Strukturen kan variera. Den vanligaste formen är enkel utslagsmatch, där varje möte avgörs i en enda spelomgång. Vissa turneringar använder dubbel utslagsform, där mötet innebär två matcher (hemma och borta) och där sammanlagt resultat avgör vem som avancerar. Oavgjorda resultat hanteras enligt reglerna i respektive sport, vanligtvis genom förlängning, straffsparkar eller tiebreak i senare skeden av matchen eller under den andra vad som krävs av reglerna.

Fördelar med utslagsmatcher inkluderar tydlig vinnare och effektivt genomförande av en turnering, samt hög spänning när varje möte kan bli avgörande. Begränsningar inkluderar ökad risk för tidiga utslag av starka lag eller spelare och större vikt på enskilda prestationer jämfört med en längre ligaform.

Se även: knockout-tournament, enkel- och dubbelutslagsform, bracket.