Urvalseffekter

Urvalseffekter är förändringar i allelfrekvenser och fördelningen av egenskaper i en population som uppkommer när individer med vissa ärftliga egenskaper får fler avkommor än andra. Sådana effekter ligger till grund för evolutionära förändringar och kan uppkomma genom naturligt urval, där miljön gör vissa fenotyper mer framgångsrika, eller genom artificiellt urval, som används i jordbruk och djuravel. Urvalet påverkar hur ofta olika anlag förekommer i framtida generationer och kan i sin tur påverka hela populationskaraktären.

Urvalet kan vara riktat eller riktat via tryck som favoriserar specifika alleler, men det kan också vara stabiliserande eller disruptivt. Riktat urval ökar frekvensen av fördelaktiga alleler, stabiliserande urval minskar extremvarianter och disruptivt urval gynnar medelvärden över två olika fenotyper. I verkliga populationer samverkar urval med mutation, drift och migration, vilket formar genetisk variation över tid. Vid starkt urval kan närliggande genetiska regioner drabbas av hitchhiking eller en anisotopisk utplåning, vilket leder till selektiva utsläpp som minskar variationen i samband med den valda allelen (så kallade selektiva sweep).

Exempel på urvalseffekter inkluderar lactaspersistens hos vuxna människor, som har gynnats av mjölkdrickande kulturer; anpassningar hos insekter mot bekämpningsmedel; och industrial melanism hos vissa fjärde arter. Urvalseffekter studeras inom evolutionär biologi, medicin, jordbruk och bevarandebiologi för att förstå hur populationer anpassar sig och hur genetisk variation bevaras eller förloras över tid.