Undervisningsspråket

Undervisningsspråket är det språk som används som medium för undervisning och lärande i en skola eller utbildningsinstitution. Det avgör vilka läromedel som används, hur eleverna följer med i undervisningen och ofta vilka kunskaper som prioriteras.

Modeller för undervisningsspråket varierar mellan länder och skolor. I många utbildningssystem är undervisningsspråket det officiella eller nationella språket. I flerspråkliga samhällen kan undervisningen erbjudas på flera språk, eller så inleds utbildningen på elevernas hemmanspråk och övergår senare till det dominerande skolspråket. Engelska används också som undervisningsspråk i högre utbildning och i internationella program, vilket kan underlätta globalt samarbete men också väcka frågor om språkets roll i lokal utbildning och kulturell identitet.

Forskning och policy betonar ofta betydelsen av hemmanspråk i den tidiga skolgången, eftersom det kan stödja förståelse, motivation och språkförmåga. Samtidigt används andra språk som undervisningsspråk i syfte att möjliggöra tillgång till internationalisering och forskning. Många länder arbetar därför med språkpolitik som balanserar behoven hos den inhemska befolkningen, minoriteter och ökande migration samt tillgång till högre utbildning och arbetsmarknaden.

Historiskt har utbildningsspråk ofta speglat politiska maktstrukturer och nationell identitet. I modern tid har trenden varit att erkänna språklig mångfald och ge elever rätt till undervisning på olika språk eller i två- och flerspråkiga program, samtidigt som man upprätthåller det dominerande undervisningsspråket för bred kunskapsdistribution.