Undervattensarbete

Undervattensarbete är verksamheter som utförs under vattenytan med hjälp av specialutrustning för att utföra tekniska, inspektions- eller underhållsuppgifter. Det bedrivs inom flera sektorer, bland annat fartygsreparation, bygg- och infrastrukturprojekt samt olje- och gasindustrin, men även inom kommunal teknik, forskning och arkeologi. Arbetet kan utföras av kvalificerade dykare, under övervakning från ytan, eller med hjälp av undervattensfarkost och fjärrstyrda instrument.

Metoder och utrustning: Vanligast är yteförsörjd dykning där dykaren är kopplad till ytan via en umbilical och har kommunikation, gas och arbetsutrustning. Vid djupare eller längre uppdrag används ofta saturation diving eller fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV). Dykarna klär sig i torra eller våta dräkter, använder hjälm eller dykmask och bär med sig verktyg, mätinstrument och dokumentationsutrustning. Andningsgaserna kan vara luft eller blandningar som nitrox eller helionsgas, beroende på uppdrag och djup.

Säkerhet och utbildning: Undervattensarbete innebär risker som hypothermi, decompression sickness, dykarsjuka, entanglement och utrustningsfel. Arbetet kräver noggrann riskbedömning, medicinska kontroller och certifierad utbildning. Dykare arbetar ofta i par eller team och har standby-personal vid ytan samt tydliga räddnings- och nödprocedurer.

Regler och standarder: Regler och krav varierar mellan länder. I Sverige hanteras säkerhetsfrågor av Arbetsmiljöverket och arbetsgivare följer lokala och företagsinterna föreskrifter. Internationellt används ofta rekommendationer från branschorganisationer som IMCA och ISO-standarder för dykning, samt utbildningsinstitutens certifieringar. Kompetensutveckling och regelbunden räddningsträning är normalt förekommande.