Tvärsnittsbedömning

Tvärsnittsbedömning är en metod där data samlas in vid en specifik tidpunkt eller över en mycket kort period för att ge en ögonblicksbild av en befolkning eller grupp. Den bygger på en tvärsnittsdesign där förändringar över tid inte kartläggs. Syftet är att uppskatta prevalens av tillstånd, beteenden eller egenskaper samt att undersöka samband mellan variabler utan att fastställa kausalitet.

Metoder som används inkluderar tvärsnittsundersökningar, enkäter, intervjuer och kliniska eller laboratorieobservationer. Data kan vara självrapporterade eller objektiva mått. Urvalet bör vara representativt för populationen och analysen omfattar ofta deskriptiv statistik, chi‑två, t‑test, korrelation och regressionsanalyser. Ett tvärsnittsresultat speglar förhållanden vid observationstillfället.

Används inom epidemiologi, folkhälsa, psykologi och samhällsvetenskap för att uppskatta hälsostatus, prevalens av riskfaktorer och beteenden samt för att ge beslutsunderlag. Genom upprepade tvärsnittsundersökningar kan man följa trender över tid, men varje studie utgör en ögonblicksbild.

Styrkor är snabbhet, relativt låg kostnad och möjlighet att undersöka flera variabler samtidigt samt att understödja hypotesgenerering. Begränsningar innefattar brist på tidsförlopp och oförmåga att avgöra kausalitet; urvalsbias, konfundering och mätfel kan påverka resultaten. Resultat fångar förhållanden vid tidpunkten men överenskomna slutsatser om orsak verkan kräver longitudinella studier eller experiment.

Exempel: en befolkningsenkät som mäter prevalens av högt blodtryck i en stad vid ett visst år eller en studie som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och kroppsvikt i en viss åldersgrupp.