Transaktionslås

Transaktionslås är en mekanism inom databashantering som används för att kontrollera samtidiga åtkomster till data under en transaktion och därigenom upprätthålla ACID-egenskaperna. Lås gör att endast transaktioner med kompatibla tillgångar kan läsa eller skriva samma data samtidigt, vilket minskar risken för inkonsekventa tillstånd.

De vanligaste låstyperna är läs-lås (S-lås) och skriv-lås (X-lås). S-lås tillåter flera samtidiga läsare men hindrar skrivlås, medan X-lås kräver exklusiv tillgång och blockerar andra lås. För att stödja multigranularitet används intention-lås (IS, IX, SIX) för att signalera avsedd låsningsnivå utan att låsa onödigt mycket data. Lås har en kompatibilitetsmatris: S-S är oftast kompatibelt, medan S-X och X-X normalt inte är det.

Granulariteten kan vara radnivå, sidnivå eller tabellnivå, och lås används tillsammans med mekanismer som lås-eskalering för att förenkla hanteringen när många rader låses samtidigt. Multigranularitetslåsning gör det möjligt att låsa olika delar av en resurs med olika granularitetsnivåer.

Tvåfaslösningsprincipen (2PL) kräver att lås erhålls före operationer och att låsen inte släpps förrän transaktionen är färdig, ofta i strikt 2PL som släpper låsen vid commit. Detta upprätthåller en konsekvent ordning och minskar risken för inkonsekvenser.

Fyra handlingsområden: dödlägen kan uppstå när två eller flera transaktioner väntar på varandra; databaser använder dödlägesdetektering eller förebyggande mekanismer samt tidsgränser. I vissa system används MVCC för att minska låsbehovet vid läsningar, medan skrivningar ofta kräver lås.