Tidsbuffert

Tidsbuffert är en tidsmarginal som läggs till i en plan eller schema för att absorbera osäkerhet och förseningar i projektarbete. Syftet är att öka sannolikheten att hålla deadlines och leverera enligt mål trots variation i uppgiftens varaktighet, störningar i beroenden eller oförutsedda händelser. Genom att reservera tid kan man minska risken för att en försenad uppgift drar med sig resterande arbete.

Vanliga sätt att använda tidsbuffertar finns inom metoder som kritisk kedja-projektledning (CCPM). Här placeras en projektbuffert i slutet av projektet för att skydda slutdatum, medan så kallade feeding buffers läggs före icke-kritiska kedjor för att hindra förseningar därifrån från att sprida sig till den kritiska kedjan. Resource buffrar kan användas för att säkerställa att kritiska resurser finns tillgängliga när de behövs. Buffertar kan därmed fungera som försäkringar mot osäkerhet i både tidsestimeringar och resursansvar.

Beräkning och förvaltning av tidsbuffertar kan baseras på historiska data, riskbedömningar eller probabilistiska metoder såsom Monte Carlo-simulering. Målet är ofta att uppnå en önskad servisnivå eller ett visst mått på tillförlitlighet, samtidigt som man undviker att helt enkelt öka projektets totala varaktighet onödigt mycket.

Relationen till övriga begrepp inom projektledning innefattar att tidsbuffertar skiljer sig från generell riskreserv eller styrelsens kontingenser: bufferten är en konkret del av schemat som styrs aktivt i tidsplanen, medan reserver Oftare hanteras separat som osäkra kostnader eller general planering.