Sömtyp

Sömtyp, ofta kallad kronotyp i medicinska sammanhang, är en persons preferens för när under dygnet man är mest vaken och när man bäst sover. Denna biologiska tidsinställning ligger i kärnan av kroppens cirkadiska rytm och varierar längs ett spektrum från morgontyp till kvällstyp, med mellantyper däremellan. I svenska källor används ibland både sömntyp och kronotyp för att beskriva fenomenet.

Klassificeringen innebär vanligtvis tre breda grupper: morgontypen (tidiga sänggående–uppvakningsmönster), kvällstypen (sen sänggång och sen uppvaknande) och mellantypen (mer flexibel i tidsinställningen). Sömntyp påverkar när under dagen en person har mest energi, när man upplever maximal kognitiv och fysiskt prestation samt aptit och humör.

Orsakerna till sötmtypen är blandade, men genetiska faktorer spelar en betydande roll tillsammans med ålder och miljö. Barn tenderar ofta att vara morgontyper, ungdomar övergår i större utsträckning till kvällstyp, och äldre vuxna skiftar ofta mot tidigare tider igen. Ljus exponering, arbets- och skolrutiner samt skiftarbete kan stärka eller förvrida en persons kronotyp och bidra till fenomenet social jetlag, som uppstår när den biologiska klockan är i konflikt med sociala tider.

Bedömning av sömntyp görs bland annat med frågeformulär som Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ) och Munich Chronotype Questionnaire (MCTQ); objektiva metoder inkluderar aktigraphy. Sömntyp påverkar sömnsvar, prestation och humör, och i vissa studier kopplas den till metabola och psykologiska hälsoutmaningar när livsstilen inte matchar den biologiska klockan. Praktiska åtgärder inkluderar regelbundna sovtider och ljusstrategier för att justera klockan vid behov.