Säsongssvängningar

Säsongssvängningar är återkommande, regelbundna variationer i ett fenomen som uppträder varje år eller varje säsong. De uppkommer ofta till följd av kalenderrelaterade faktorer som årstider, dagar i veckan eller helgdagar, men kan även bero på klimatiska förhållanden och ekonomiska beteenden. I tidsserier används ofta termen säsongsmönster för att beskriva den del av variationen som följer ett regelbundet, periodiskt mönster.

Orsakerna till säsongssvängningar kan vara naturliga och/eller mänskligt styrda. Exempel är temperatur- och nederbördssvängningar som följer årstiderna, samt ökad energianvändning under kalla månader eller ökad turism och detaljhandel under specifika säsonger. Säsongsmönster kan vara stabila över lång tid men påverkas av klimatförändringar, teknikutveckling och förändringar i konsumtionsmönster.

I praktiken används säsongssvängningar för att förstå, förutsäga och jämföra data över tid. Inom meteorologi och klimatforskning studeras de för att skilja kortsiktiga variationer från långsiktiga trender. Inom nationalekonomi används säsongsjustering och dekompositionstekniker—som separerar data i trend, seasonal och residualkomponenter—för att möjliggöra jämförelser mellan månader och kvartal.

Exempel på säsongssvängningar i Sverige inkluderar högre uppvärmningsbehov på vintern och ökad sommarturism, samt säsongsmässiga variationer i jordbrukets skördar. Säsongssvängningar är en viktig faktor i analys och beslutsfattande och kan kräva säsongsanpassning vid rapportering av data.

Se även: säsongsjustering, dekomposition, STL, X-13ARIMA-SEATS.