Submikrometern

Submikrometern, eller submikrometriska storlekar, avser dimensioner eller partiklar som är mindre än en mikrometer (1 μm = 10^-6 meter). Begreppet används i flera fält och omfattar vanligtvis storleksintervallet cirka 0,1 μm till under 1 μm, och överlaps ofta med nanometerskalan.

Användningsområden sträcker sig över flera områden. Inom aerosolforskning används termen framför allt för partikelstorlekar mindre än 1 μm, vilka kan nå djupt in i andningsvägarna och påverka klimatet. Inom mikro- och nanoteknik används submikrometriska strukturer och ytor i storleksordningen 100 nm till 1 μm för olika funktioner, såsom linjära mönster, sensorer och katalysatorer.

Mätning och tillverkning av submikrometern sker med olika metoder. För studier och bilddokumentation används elektronmikroskopi (TEM, SEM) och atomkraftsmikroskopi (AFM). Dynamisk ljusspridning och andra optiska tekniker används också för storleksfördelning i kolloidala system. Tillverkning av submikrometriska strukturer kräver avancerad utrustning och processer, såsom elektronstrålelithografi, nanoimprint-lithografi, samt självorganisering av nanopartiklar och molekylära system.

Submikrometern har betydelse inom hälsa och miljö. Små partiklar under 1 μm kan nå djupt in i lungorna och påverka luftkvalitet och klimat via kemiska och fysiska processer. Därför studeras deras källor, spridning och kontroll i policy och industriell filtrering.