Stålgrader

Stålgrader är beteckningar som används för att beskriva specifika kvaliteter och egenskaper hos stål. En stålgrad anger vanligtvis kemisk sammansättning och/eller de mekaniska egenskaper som uppnås genom tillverkning och eventuellt värmebehandling. Genom stålgrader specificeras vilka egenskaper en produkt ska uppfylla vid inköp, tillverkning och drift.

De flesta stålgrader regleras av nationella eller internationella standarder. Vanliga beteckningssystem kommer från USA:s AISI/SAE och olika europeiska EN-standarder. Exempel på amerikanska stålgrader är 1018 (kolstål med låg kolhalt) och 4140 (legerat stål med krom, molybden och andra legeringsämnen). Inom rostfritt stål används ofta 304 och 316, som är austenitiska rostfria stål. Verktygsstål klassificeras bland annat som O1, A2 eller D2.

Stålgrader brukar delas in i huvudgrupper som kolstål, legeringsstål, rostfritt stål och verktygsstål. Kolstål har ofta lägre kolhalt och bättre svetsbarhet, medan legeringsstål får sina egenskaper genom olika legeringar. Rostfritt stål erbjuder god korrosionsbeständighet och används ofta i miljöer med fukt och kemikalier. Verktygsstål utmärks av höga hårdhets- och slitstyrkeegenskaper samt god dimensionell stabilitet.

Egenskaperna hos en stålgrad bestäms av kolinnehåll, tillsatta legeringar, mikrostruktur och eventuella värmebehandlingar som normalisering, härdning och anlöpning. Utifrån krav på styrka, duktilitet, bearbetbarhet och korrosionsmotstånd väljs lämplig stålgrad för varje tillämpning.