SolenergiUVljus

SolenergiUVljus är termen för den ultravioletta delen av solstrålningen och dess relevans för energisystem som använder solenergi. Solenergin består av ultraviolett ljus (UV), synligt ljus och infraröd strålning; UV-strålningen som når jordytan delas in i UV-A (315–400 nm) och UV-B (280–315 nm), medan UV-C (100–280 nm) i huvudsak blockeras av atmosfären.

Mängden UV som når ytan varierar med ozonlagrets tjocklek, höjd över havet, latitud och väderförhållanden. UV-förekomsten är en relativt liten andel av den totala solenergin, men den påverkar vissa material och användningar inom solenergi.

Inom solcellsteknik utgör UV en sekundär komponent: de flesta kommersiella kisel- och tunnafilmsceller konverterar huvudsakligen synligt ljus till elektricitet. UV-ljus bidrar till en begränsad del av energiuttaget och kan i värsta fall orsaka nedbrytning av plast- eller bindningsmaterial i modulerna, vilket gör UV-stabilisering och tåliga beläggningar viktiga.

Vissa användningar utnyttjar solens UV-strålning direkt, till exempel vattenrening och desinficering med solljus (UV-A/B) i SODIS-processen, samt fotokatalytiska system baserade på titandioxid som bryter ned föroreningar när de utsätts för UV.

Miljö- och hälsorisker: UV-exponering kan skada hud och ögon, och exponeringen styrs av UV-index och ozonlagrets tillstånd. Forskning inom solenergi fokuserar också på att skydda utrustning mot UV-degradation och utveckla tåliga material.