Sjösediment

Sjösediment är det material som avsätts på bottnen i sjöar och består av en blandning av minerala partiklar, organiskt material, biogena rester och ibland antropogena föroreningar. Sedimenten akkumuleras genom att partiklar transporteras med tillflöde, frigörs från strandzoner eller bildas inom sjön genom biologisk produktion och sönderfall. I många tempererade sjöar bildas årringslika lager, så kallade varv, som återspeglar säsongsvariationer.

Sammansättningen varierar med avrinningsområdets geologi, vegetation, klimat och mänskliga aktiviteter. Typiska komponenter är lera, silt, sand, organiskt kol, kalkutfällningar, diatomkisel och pollen. Anaeroba förhållanden i djupare sedimentlager kan leda till god bevaringsgrad för organiskt material, mikrofossil och till och med miljö-DNA.

Sjösediment används som arkiv för miljö- och klimatvetenskap. Genom analyser av pollen, diatoméer, isotoper, tungmetaller och kolinnehåll kan forskare rekonstruera tidigare klimat, eutrofiering, forslandskapens förändring och utsläppshistorik. Datering sker med metoder som 14C, Pb-210 och Cs-137.

Prover tas vanligtvis med kolv- eller pistongkärnor för att behålla lagerföljden. Sedimenten är också viktiga för sjöars ekologi – de fungerar som närings- och giftdepåer, påverkar syreförhållanden och kan bidra till intern belastning vid syrebrist. Hantering av problematiska sediment kan omfatta kartering, åtgärder i avrinningsområdet, muddring eller täckning för att minska spridning av föroreningar.