Självrisker

Självrisker är den del av försäkringskostnaden som försäkringstagaren själv måste bära vid en skada eller när en ersättning uppstår. Begreppet används inom olika försäkringar, bland annat bil-, hem-, sjukvårds- och livförsäkringar. Självrisker kan vara fasta belopp per skadehändelse, andelstal av skadebeloppet (procentuell självrisk) eller ibland en kombination av båda. Vissa försäkringar kan även ha en årlig eller per-kategori av skador reglerad självrisk.

Hur självrisker fungerar: när en skada inträffar krävs att försäkringstagaren betalar självriskbeloppet innan försäkringen träder in. Om skadebeloppet understiger självriskbeloppet betalas ingen ersättning ut och kunden står för hela kostnaden. Vid större skador utsätts försäkringens utbetalning för reduktion med självriskens belopp eller andel. Självriskernas storlek varierar mellan olika försäkringar och kan ibland justeras när man ändrar villkoren eller befinner sig i olika försäkringspaket.

Effekter och syften: självrisker används för att dela kostnader och därigenom minska små, ofta oskyddade skador samt att påverka beteende och risknivå hos försäkringstagaren. En högre självrisk kan sänka premien men ökar den ekonomiska risken vid en skada, medan en lägre självrisk ökar kostnaden för försäkringen men ger en lägre ekonomisk risk i händelse av skada.

I Sverige förekommer självrisker i många vardagliga försäkringar. Inom sjukvården kompletteras självrisken ofta av regler som frikort och högkostnadsskydd, medan bil- och hemförsäkringar vanligtvis har fast eller procentuell självrisk per skadehändelse.