Sjukdomsbördorna

Sjukdomsbördorna refererar till den totala belastningen av sjukdomar, skador och riskfaktorer på en befolknings hälsa, vanligtvis uttryckt i förlorade friska livsår. Begreppet används för att jämföra hälsotap mellan tillstånd, åldersgrupper, geografiska områden och över tid.

Konceptet fick större genomslag genom Global Burden of Disease-studierna (GBD) som initierades på 1990-talet. Dessa studier introducerade disability-adjusted life years, eller DALYs, som en enhetlig måttstock som kombinerar dödlighet och icke-fatal hälsotap till en sammanlagd siffra.

De två huvudkomponenterna är years of life lost (YLL) till följd av för tidig död och years lived with disability (YLD). DALYs beräknas genom att addera YLL och YLD, där funktionsnedsättningsvikter speglar svårighetsgraden av olika hälsotillstånd.

Data och metodik bygger på tillförlitlig dödlighetstatistik, förekomst och incidens av sjukdomar, varaktighet och remission, samt standardiserad återstående livslängd för jämförbarhet. Analysen omfattar även riskfaktoranalys genom jämförande riskbedömningar för att tillskriva en del av sjukdomsbörden till exempelvis rökning, högt blodtryck eller undernäring.

Användningar är bland annat att informera hälso- och sjukvårdspolitik, prioritera insatser och utvärdera offentliga program. Sjukdomsbördornas uppskattningar används i internationella jämförelser och nationell planering, även om resultaten är föremål för begränsningar såsom val av funktionsnedsättningsvikter, dataunderlag och osäkerheter i modellering.

I Sverige och andra länder stödjer BoD-forskning beslutsfattande genom att identifiera största källorna till hälsotap och följa åtgärders effekt över tid.