Screeningstrategier

Screeningstrategier är planer och metoder för systematisk undersökning av en befolkning med avsikt att tidigare upptäcka sjukdomar eller riskfaktorer hos personer som inte har symptom. Huvudsyftet är att minska sjukdomsbörda genom tidigare behandling eller förebyggande åtgärder, samtidigt som man begränsar skada och kostnader från onödiga uppföljningar.

Strategierna skiljer mellan populationbaserad screening, där alla i en definierad grupp erbjuds test, och riskbaserad eller selektiv screening, där tester reserveras för personer med kända riskfaktorer. Opportunistisk screening sker när patienter eller vårdgivare tar initiativ i klinisk kontakt.

Avgörande beslut inkluderar vem som screenas (ålder, kön, riskprofil), när testerna görs (frekvens, upprepning), vilka testmetoder som används och hur uppföljningen hanteras. Viktig del av designen är att väga nytta mot skada (förväxlingar mellan falska positiva/negativa, följsamhet), och att bedöma kostnadseffekter och resursbehov.

Classic kriterier för ett effektivt screeningprogram inkluderar att sjukdomen är vanlig, att tidig upptäckt förbättrar utfall, att testet har acceptabel noggrannhet, att behandling är till nytta i tid, och att programmet är logistiskt genomförbart. Etiska och praktiska aspekter som informerat samtycke, rättvis tillgång och datainsyn är centrala.

Utmaningar inkluderar deltagandegrad, överdiagnostik, psykologiska effekter av positiva tester, och påverkan på hälso- och sjukvårdssystemet. Vanliga tillämpningar är cancer- och infektionsscreening samt nyföddhetscreening, där olika strategier används beroende på population och sjukdomens natur.