Samhällskriser

Samhällskriser är händelser eller processer som hotar eller allvarligt stör samhällets funktioner och där ordinarie styrning och krisberedskap inte räcker till. Krisförlopp kännetecknas av snabbhet, osäkerhet och breda konsekvenser för ekonomi, infrastruktur och människors vardag. Krisernas omfattning kan vara lokal, regional eller nationell och effekterna kan spridas mellan sektorer som hälsa, energi, kommunikation och finans.

Samhällskriser kan uppstå av olika orsaker. Naturkatastrofer som översvämningar, skogsbränder och extremväder; hälsokriser som pandemier; ekonomiska kriser som stör finansiell stabilitet; politiska kriser och institutionella kollapser; samt teknologiska och infrastrukturella risker som cyberhot och avbrott i el- eller vattenförsörjning. Konflikt, massflykt och störningar i viktiga leveranskedjor kan också utlösa eller förvärra samhällskriser. Klimatförändringar förväntas öka frekvensen och komplexiteten hos många kriser.

Påverkan av samhällskriser är ofta mångfacetterad och ojämlik. Vissa grupper drabbas hårdare på grund av ekonomiska förutsättningar, hälsotillstånd eller begränsad tillgång till information och skydd. Sårbarheter kan byggas upp av beroende av kritisk infrastruktur, bristande beredskap eller svag kommunikation mellan myndigheter, näringsliv och civila samhället.

Hantering och förebyggande syftar till att minska risker och stärka samhällets resiliens. Det innefattar riskanalys, förebyggande åtgärder, krisberedskap, tydlig kommunikation och samarbete över myndighetsnivåer samt med forskare, företag och frivillig organisationer. Efter krisen fokuseras ofta på återhämtning, lärande och uppdatering av planer för framtida händelser.